Vart tog våren vägen?

 Fångar mina tanker i en snövit, snömullig värld till en god, varm kopp te.

För några dagar sedan klippe jag ner väven och Eivor kom och hjälpte mej att rulla upp en del av tyget på en stor rulle, så att det skulle bli mer hanterligt.

Det känns förunderligt att ha fått möjligheten att väva havet - älven - insjön. 

Det har tagit oändlig tid, värkt fram minut för minut, timme för timme, dag för dag. 

Att väva det rörliga vattnet -  går det alls att göra?

Aftonry- en  liten del av väven.  Foto: Eivor Lundin

Vi ser på väven och utanför går den gyllene solen ner i rosa – orange – lila – turkos. 

Vi ser på väven  - och ler.